Lot 703: Olof Sager-Nelson 1868-1896 "I skogen Clamart".

Olof Sager-Nelson 1868-1896 "I skogen Clamart". Signerad och daterad Nelson, Bois de Clamart 1894 Olja på pannå, 33 x 24
Signed and dated Nelson, Bois de Clamart 1894. Oil on panel, 33 x 24 cm.
Proveniens:
E. Bauer-Albrechtson, Stockholm.
Utställd:
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm 1942.
Konst i svenska hem Samling I: 410.
Litteratur:
Gauffin, Axel, "Olof Sager-Nelson", Stockholm 1945, avbildad s. 238.
Under sitt korta liv hann Olof Sager-Nelson skapa sig en betydelsefull plats i den svenska konsten. I början av 1890-talet hade hans valhänta övningar börjat ge plats för ett mer unikt formspråk och konstnärligt tilltal med verk skapade i gränslandet mellan såväl den tidiga impressionismens landvinningar som nya influenser från det syntetiserande formspråket. I september 1893 kom Sager-Nelson till Paris med hjälp av bidrag från Pontus Fürstenberg genom rekommendationer från läraren Carl Larsson. I Paris hamnade han i den bohemiska svenska konstnärskretsen kring Ivan Aguéli och kom där i kontakt med Paul Cézanne, Vincent van Gogh och Paul Gauguin. I Sverige hade Sager-Nelson mött deras arbeten i form av svartvita fotografier men nu fick han uppleva deras landvinningar på plats, vilket gjorde ett starkt intryck. Han var tillsammans med Ivan Agueli den förste svenske konstnären att fånga upp den internationella strömningen av "cloisonnism", färgplanstekniken lärd från japanska träsnitt, eller "syntetismen" som den kom att omnämnas inom Gauguin-grupperingen. Med sin "Höst vid Vänern (Åmål)" från 1891 hade Sager-Nelson experimenterat med dessa radikala strömningar exceptionellt tidigt och i Frankrike fann han nu nya insikter och stadgade sin teknik. Han lärde sig sätt att förenkla sina konstverks uppställning till ytmässiga färgfält för att skapa bättre syntes i färg och form. Dessa upplevelser ledde till en period av ivrigt arbete och formexperiment där Sager-Nelson pendlade mellan framsteg och tvivel. Han framhärdar i sitt sökande och under de närmast följande åren framträder resultatet då han skapar några av de målningar som har kommit att ligga till grund för hans framskjutna plats inom den svenska konsthistorien. Auktionens målning är utförd under denna intensiva och avgörande tid. Han uttrycker i sina brev att han i denna arbetsiver dock känner sig något trött, men så har han också "varit ute och målat i Clamartskogen hela dagen". De grönskande markerna utanför Paris var ett populärt motiv för konstnärerna i staden och Sager-Nelson skapar genom auktionens verk sin egen tolkning av det välkända motivet. I tidig skymning framträder Clamartskogen i starkt stiliserad form med dovt lysande höstkulörer som kontrasteras mot de smäckra björkstammarna på samma sätt som trädkronan möter aftonhimlen. Utförd 1894 är detta ett av de tidigaste exemplen för den syntetiska läran bemästrat och förädlat av en svensk hand. Till Sverige nådde den förmodernistiska strömningen trevande och Sager-Nelsons målning visar på ett formspråk, årtionden före sin tid. Själv fick Sager-Nelson aldrig uppleva accepterandet av den egna konsten i sitt hemland. Efter en misslyckad utställning i Sverige 1895 återvände han till Paris, redan då lidande av lungtuberkulos. Hans boende i en kall och fuktig källarateljé förvärrade sjukdomen som snart nådde ett framskridet stadium. Hans sista uppehållsort blev de lungsjukas tillflyktsort oasen Biskra i Algeriet där han försökte återhämta sig men tragiskt gick bort vid endast 27 års ålder.